Dels var det tredje gången gillt på magnetröntgen. Klaustrofobi till trots gick det faktiskt förvånansvärt bra. Med Rockklassiker på högsta volym och slutna ögon försvann tiden. Plötsligt var det bara klart, och det var jävligt skönt måste jag säga. Det är en väldigt speciell känsla att ligga där under magnetkameran, man känner hur magen och benen "guppar" omkring inombords, och man känner verkligen hur vågorna går igenom kroppen. Ganska läckert egentligen. Trots att det var tredje gången var jag ganska närvös för hur det skulle gå. Får ge mig själv en klapp på axeln nu. Om 3-4 arbetsdagar kommer resultatet till läkaren, så vi får se vad hon har att säga...
Nu står jag på jobbet och ögnar igenom dykboken för femtielfte gången (vad gör man inte för att vara väl förbered?). Jag känner hur spänningen (och även nervositeten) ökar hela tiden. Jag ser verkligen fram emot det här. Ska bli så jävla kul! Hoppas att jag klarar det den här gången. Men det tror jag att jag gör, jag har en helt annan inställning nu än vad jag hade senast jag provade på att dyka när jag var i Thailand. Önska mig lycka till för ikväll smäller det!
Lycka till!!
SvaraRaderaGooooood Luck!
SvaraRaderahur gick det idag?
SvaraRaderaTackar så mycket!
SvaraRaderadet gick toppen!