Nu har det varit väldigt lite skrivet om träning här som från början var meningen, men nu har jag åkt på ännu ett diskbråck, så det är inte så mycket tal om tunga lyft och riktigt hård träning som jag egentligen vill. Kan ju inte heller påstå att min motivation har varit på topp under den här tiden heller. Men den börjar så sakteliga hitta tillbaka till mig och det känns grymt skönt.

Om ni känner att motivationen tryter. Klicka HÄR

Jag var uppe på gymmet igår tillsammans med Lina. Jag satte mig på motionscykeln och började trampa som en galning samtidigt som det var ngn konstig film på TVn framför mig, medan Lina gick en våning ner. Efter ca en halvtimme kom Lina upp igen och bad mig filma lite på hennes benpass. Sagt och gjort, jag tog mig med nöd och näppe ner till "det riktiga" gymmet (gör jävligt ont i ryggen efter att ha suttit på motionscykeln ett tag. Inte när jag cyklar, men efter.)

När jag väl kom ner för trappan insåg jag hur mycket jag har saknat gymmet. Den värdelösa "euro-dance" technon som spelas, grymtningar och frustningar till höger och vänster av folk som tar i för kung och fosterland. Fan, det är här nere jag ska vara. Inte bredvid fnittriga fjortis tjejer på motionscyklarna. Nu måste min rygg fan bli bra, så jag kan komma tillbaka dit, och själv vara en av dom som frustrar och grymtar under vikterna. När jag väl kommer tillbaka kommer jag komma tillbaka med besked!