storshopping

Igår va jag och Lina för en gångsskull lediga tillsammans, det är alldeles för länge sen. Visserligen hade jag tid, dels hos en sjukgymnast och dels en akupunkturtid (akupunktur är för övrig ngt av det absolut mest intressanta och otroliga saker. Att nålar i kroppen kan göra sån skillnad på smärta!) och Lina hade en klient. som tur va så sammanföll dessa tider väldigt bra.
När vi var klara så bar det av till Barkaby (stockholm quality outlet) för lite shopping. Jag har alltid varit en sån som verkligen HATAR att köpa kläder, har på min höjd kunnat köpa skor (eftersom det inte är "kropps"- eller viktfixerat). Men nu kände vi iallafall, att vi skulle ta tag i våra klädesproblem. Ingen av oss har haft ordentliga kläder den senaste tiden på grund av all viktminskning (egentligen ett ganska angenämt problem) Lina shoppa loss som en tok och fick: tre par skor, en väska, och ett par jeans. Jag va inte fullt så shoppinggalen men fick mig iallafall ett par nya jeans (i storlek 34, istället för 50+!!!) kändes så jävla underbart! och ett par nya skor, eftersom mina va heeeelt trasiga!




När vi utmattade kom hem efter shoppandet plockade jag fram ett par byxor som jag hade senast för ett halvårsen...Man kan ju säga att det var lite skillnad på då och nu. Jag vet att jag har skrivit om minskning runt midjan, men jag tror inte att jag själv har insett hur står skillnad det faktiskt varit fören denna bild vart tagen


Sen var det dags att köra ett bröstpass, vilket var fruktansvärt länge sen! Tror det iallafall var tre veckor sen jag körde ett ordentligt bröstpass. Har inte haft möjlighet att träna med Lina på länge.
Väl där började vi med bänkpressen. Den låg trots avbrott kvar på 50 kilo 3x8. Sen var det tid för snedhantelpress, vilket jag tidigare trodde var en av mina starkare delmoment på bröstpasset. Insåg att jag var tvungen att sänka från tidigare 17,5 till 15, och redan där gick luften ur mig. Kände hur motivationen jag tidigare känt bara försvann. Klarade av 2 set på 15 kilos hantlarna, men det sista settet gick verkligen inte! Var ingenting som fungerade. Kände det direkt när jag plockade upp hantlarna från marken! slängde ifrån mig hantlarna och skrek att jag skiter i det här jävla skit passet! När jag lugnat ner mig så lyckades Lina få ner mig på jorden och få mig att inse att det skulle varit ett större misslyckande ifall jag hade gett upp än om jag hade gjort det fast med lägre vikter. Efter mycket om och men satte jag mig åter ner och formligen slängde upp hantlarna! Har aldrig kört snedhantelpressen så bra.
Med andra ord fick jag mig två insikter igår, dels att jag gått ner mer än jag trodde och dels insåg jag verkligen vikten av rätt mental inställning!

tack för helgen!

Tänkte på en sak. Jag har ju tidigare skrivit att motivationen inte alls har infunnit sig den senaste tiden och jag har kännt att jag har varit inne i en ordentlig svacka. Det jag tänkte på var iallafall vilken extremt stor inverkan folk har i ens vardagliga liv.
Var ute i helgen och firade en kompis som fyllde år, vilket för övrigt var fruktansvärt jävla roligt! Fick av väldigt många höra vilken skillnad det var i min kroppsform och hur grym jag varit som gått ner så mycket i vikt.
Det roligaste var en kille som jag träffade en sommar förra året tillsammans med en annan kompis. När jag kom och satte mig vid bordet där dom satt, efter vi hälsat på varandra så utspelade sig följande dialog:

Han: "Tjena, har vi träffats? Du ser ut som en kille jag träffade med Marcus på Dao för ett tag sen"
Jag: "Det stämmer nog, va där med honom för ett tag sen"
Han: "Nej, det kan inte stämma, han var tjockare än du, eller får man säga så?"
Jag: Ja, för fan, det får du verkligen säga, så länge det syns skillnad på mig"

Så jävla roligt, men som sagt, människor påverkar oss mer än vi kanske tror eller vill, men att höra så mycket positivt under en kväll får en verkligen att känna sig nöjd! Självklart kan folk påverka oss negativt också, men för min del så hade iallafall den här helgen otroligt stor positiv inverkan på mig. Och jag tackar verkligen alla som kommenterade min viktminskning! Känns så jävla skönt att höra!

Nu är iallafall motivationen på topp! Och idag kände jag hur jag verkligen ville upp till gymmet och köra sönder mig! Sagt och gjort, så blev det! Är heeelt trasig i hela ryggen, men fan det kändes bra att köra ett ordentligt pass! Gymmet, jag har saknat dej!

Nu ska jag åka in till stan för att träna hjärnan på ABF med min spanska kurs!

Helvetes skit!

Nu känner jag bara att jag måste ventilera mig! Följande inlägg kommer inte innehålla någonting om träning eller viktnedgång, men jag måste bara skriva av mig!

Våra jävla grannar har lyckats igen! Hur fan lyckas man vara vräkt i ett ÅR och fortfarande bo kvar?!?!?
Jag skrev för ungefär en månad sen att vi skulle upp i hovrätten mot våra grannar (som vi haft dispyt med sen vi flyttade in för tre år sen!)men att det blev inställt på grund av att deras advokat blev sjuk. Irreterande som fan kan man tycka att det händer just den dagen som vi ska till rätten.
Nu idag fick jag och Lina ett samtal från "vår" (svenska bostäders) advokat som säger att hovrätten återigen är inställd för att våra grannars advokat återigen är sjuk. Hur jävla absurt får det bli?!?! att det händer EN gång är katastrof, att det händer två gånger i rad på en månad, är helt jävla omöjligt. Det luktar jääävligt uppgjort. Känns som om våra grannar mutat både sin advokat och en läkare för att skriva ett intyg att han har åkt på lunginflamation. Självklart är det ingenting jag har fakta för, men håll med om att det är jävligt suspekt att en och samma advokat lyckas bli sjuk två gånger på en dryg månad och just de datumen som vi ska upp i rätten för att försöka bli av med grannarna en gång för alla!
Tillägas bör väl att dom verkar göra vad som helst för att bo kvar (varför skulle man vilja bo kvar där man blivit vräkt????) och det verkar inte som om det finns en enda tanke från deras sida att det är dom som är vräkta. På nåt märkligt jävla vänster tycks dom tro att vi kommer åka! Fattar inte hur dom tänker, om dom gör det överhuvudtaget!!

Så, nu ska jag sluta skriva om dom, kände att jag bara på ngt sätt behövde få det här ur systemet så att säga!

vad säger man??

Ja ni, jag har sagt det förr och jag ska väl säga det igen...jag är en dålig människa som suger på att skriva inlägg...det känns bara som om jag inte har ngt vettigt eller nytt att skriva, insåg för ett tag sen att mina inlägg är ganska enformiga, handlar om hur många steg jag har gått och hur mycket jag går ner, och visst det är väl kul för mej, men kanske inte för er. Ska ta mig en riktig funderare och börja skriva lite saker som kan intressera er oxå, och inte bara mig (trots att jag själv kommer tycker det är intressant förståss ;)). Jag kommer iaf, fortsätta skriva om min egen viktnedgång, hur jag gör, och lägga upp dom bilderna som jag tycker bäst om (nämligen vågbilder, när det går bra)

Som sagt, ska ta mig en funderare och se om jag kanske skriver något imorgon. Några förslag kanske??

jag vet, jag vet!

Jag vet att jag har varit dålig på att skriva på sistone, och jag vet att jag har sagt att jag ska skriva oftare, och jag tänker inte komma med någon dålig bortförklaring, som att jag inte haft tid eller liknande.
Jag har allmänt den senaste veckan/veckorna kännt att jag är inne i en liten svacka, och dels inte haft något vettigt att skriva här, eller allmänt på gymmet. Jag har känt motivationen och orken tryta, att jag inte haft någon lust alls!
Men imorse gick jag och Lina en ordentlig jävla morgonpromenad (en dryg timme) och pratade om allt mellan himmel och jord, och självklart kom vi in på träning och motivation, och nu känner jag mig lika motiverad som första dagen! Har insett att jag inte kan ta samma vikter under en dietperiod som jag kan när jag äter "normalt", att jag orkar betydligt mer och har mer allmän motivation när jag får i mig kolhydrater ordentligt (som jag under dieten nästan helt tagit ut ur kosten). Så nu känner jag mig återigen peppad och ska fortsätta som jag gjort tidigare. Jag menar, det är ju alltid kul sen när resultaten kommer!
Ge er till tåls så lovar jag att det nu kommer komma fler inlägg!

Ps. Tack för alla kommentarer. Det om något hjälper verkligen till för att peppa

Stegtävlingen dag 3

Topp tre efter två dagar i stegtävlingen:

Namn	Steg dag 2	Totalt
Wille Kuijl	16223+5000=21223	43550
Charlie Sirc	18409+500=23409	40733
Lina Lindberg Kuijl	14000+5000=19000	40666

Idag vaknade jag faktiskt i tid och hade tid att gå en härlig morgon promenad! Hade drygt 45 minuter på mig innan jag behövde sätta mig på T-banan och åka till jobbet. Kom bort till Islandstorget innan det var dags att åka bana. Ungefär 3500 steg dit från Vällingby.

Sen på lunchen hade jag massor med tid över efter jag ätit lunch, och min nya vana trogen tog jag en promenad bort till Sickla innan lunchen var slut.

Efter jobbet mötte jag upp Lina vid Islandstorget igen och gick hem tillsammans i höstmörkret. Blåste något infernaliskt, men det var ändå uppfriskande, vilket ledde till att jag gick upp till gymmet när vi kom hem, vilket jag i ärlighetens namn tänkt strunta i. Men jag blev så pigg av den friska luften att det kändes inte mer än rätt, särskilt eftersom jag inte kommer kunna träna imorgon!

Hur många steg blev det totalt idag då?


Detta plus 5000 steg från en timme på gymmet, så totalt 24133!

Stegtävling dag 2 + tjocktanten

Jahaja, då var dag 2 färdig i stegtävlingen, och iochmed att jag var ledig idag blev det ganska bra med steg idag oxå. Dels så tränade jag armar en timm, så det vart 5000 steg, sen vart det även “vanliga” steg:

Så totalt vart det 21223 steg för min del.

Idag var jag även hos min “tjocktant” som jag träffat en gång i månaden sen i mars (då jag vägde 112 kilo, och 121 cm i midjemått) för att väga mig och ta midjemåttet. Idag 8 månader senare var det dags att väga och mäta igen. Vågen va inte lika intressant (eftersom jag i bloggen vägt mig en gång i veckan under utmaningen) men midjemåttet låter jag henne göra, så jag va sjukligt nyfiken på vad det skulle bli idag. När jag kommer dit, är det första hon säger “Det verkar som om träningen går bra”, och det får mej att känna mig jäkligt tillfreds med mig själv. Jag berättar om bloggen och utmaningen jag och Lina haft den senaste månaden. Hon ställer mej på vågen och jag känner direkt att det kommer bli bra. Vågen stannar på………93,5 (18,5 kilo på 8 månader, varav 7 kilo senaste månaden)!!! det är tydligt att det är skillnad på vågar. Det här var med kläder och den senaste vågbilden jag la upp här var jag på 94,5 och det var utan kläder!

Sen var det midjemått på schemat. Hur hade det gått då? Jag hade inte kollat midjemåttet sen jag var hos henne senast, och då var det 102 cm. Idag var det…………95 cm! Det är 26cm runt midjan på åtta månader, det är nästan som en vanlig skollinjal!! Riktigt nöjd med mig själv!  Lägger till 2 bilder med måttbandet på hur det var när jag började för åtta månader sen, med måttbandet “inställt” på 121 cm.



Sen kollade hon även BMI (body mass index) som från när jag började hos henne gått ner från 36,5 till 26,5 (där gränsen för “övervikt” ligger vid 25) Var riktigt nöjd när jag gick därifrån!

Resultat för dag 1

Kul att det är folk som gått med i facebookgruppen och folk som skickat in resultat! Jag kommer lägga upp topp tre både här och på facebook varje dag. Eller försöka åtminstone ;). Så här såg topp tre ut efter en dag på stegtävlingen:

Namn	Steg idag	totalt
Wille	17327 + 5000	22327
Lina	14166 + 7500	21666
Charlie	17324	17324

Bra jobbat! Fortsätt så!

Stegtävling dag 1

Ja, då var den första dagen i stegtävlingen avklarad. Jag har startat en facebook grupp oxå, där jag kommer lägga upp topp tre varje dag (självklart kommer jag lägga upp det här oxå). Sen är även priset fixat, men vad det är det får ni ge er till tåls på, men det kommer så småningom.

Hur många steg vart det för min del då?

plus att jag lägger till 5000 steg för en timme på gymmet så totalt idag vart det: 22327!

Imorn ska jag gå till min tjocktant, för att vägas och mäta midjemått, så det ska bli intressant att se vad hon säger efter min diet period. Har inte varit där sen innan det startade. Så hon blir nog glatt överaskad precis som jag!

Nä, nu ska jag kolla på film sen sova!

Månadens utmaning är klar!

Då ska vi se, månaden med utmaningen "7 kilo på en månad" är till ända. Hur har det gått? Jag måste säga att jag personligen är jäkligt nöjd! Det vart inte riktigt 7 kilo som det blev, men jag kom en bra bit på vägen mot det ultimata målet som är 80 kilo! Det har varit mycket slit, och lite mat, men nu är det klart. Mitt humör har kanske inte alltid varit på topp, men jag hoppas iallafall att jag har varit någorlunda dräglig för dom jag har umgåtts med! Nu är det iallafall dags för den sista invägningsbilden för den här utmaningen!

Så, som sagt, det vart inte 7 kilo, som utmaningen gällde, men det vart iallafall 5 kilo på en månad! Och det var sund viktnedgång. Handlade inte alls om självsvält, utan riktig mat och massor med träning! Så jag är ändå jävligt nöjd! Kommer fortsätta nu, och förhoppningsvis kommer jag ha nått mitt mål med 80 kilo lagom till bröllopsresan! Det borde gå, det är ju inte fören i mars ;). Det är ju ändå "bara" 15 kilo kvar.

Det är inte slut på tävlingar och utmaningar iochmed att denna är slut. NU börjar stegtävlingen! Nu kommer det inte vara vågen som står högst på prioriteringslistan varje vecka (även om den kommer dyka upp lite då och då), nu är det sammanställning av steg varje vecka!